Vetenskapshistoria

Ett av människans största åstadkommanden är utan tvekan den moderna vetenskapen. Den har, på ett teoretiskt plan, gett oss svar på mycket sådant som vi tidigare bara kunde spekulera i och den har, på ett praktiskt plan, förbättrat vår levnadsstandard tack vare möjligheten att kunna ta fram mediciner, bygga flygplan och mycket, mycket annat. Att vi nu har nått så pass långt i de vetenskapliga disciplinerna visar att vetenskapshistorien är en lång och fascinerande resa kantade med briljanta upptäckter och uträkningar. Den förvirrade vetenskapsmannen som häller rykande vätskor i provglas, med Einstein som förebild, har försett oss med bilden av att allt sker enligt kalkylen. Kanske kommer det därför som en överraskning för många att några av de allra mest avgörande upptäckterna faktiskt skedde av en slump.

 

Wilhelm Röntgens namn har blivit odödligt tack vare sin upptäckt av möjligheten att använda strålning för att se in i människokroppen. Det var dock inte hans ursprungliga plan. Istället var det elektronstrålning som han var ute efter att undersöka – och hans upptäckt av röntgenstrålning var bara en bieffekt av det arbetet. En liknande bieffekt var det som ledde till upptäckte av Viagra. Det var nämligen ursprungligen tänkt som ett läkemedel mot högt blodtryck, men upphovsmakarna vid företaget Pfizer märkte snabbt att studieobjekten reagerade helt annorlunda vid medicinintag än planerat. Istället för ett sjunkande blodtryck fick de en erektion, vilket ledde till en massproduktion av Viagra som i dag är berömt över hela världen.

 

Viagra må ha varit en räddare i nöden för många genom historien, men när det kommer till viktiga upptäckter kan nog upptäckten av penicillin sättas lite högre. Men de har en sak gemensamt: även penicillin upptäcktes av en slump. Historien om hur vetenskapsmannen Alexander Fleming hade glömt en skål med bakterier stå framme, vilket föranlett mögelbildning, är välkänd. Bakterierna försvann när möglet närmade sig. När Fleming förstod att möglet var kapabelt till att ta bort bakterier var upptäckten ett faktum.

 

Alla misstag blir dock inte till en framgångssaga. 1860 skulle Thomas Huxley, zoolog, drabba samman i en hätsk debatt med en av historiens mest kända vetenskapsmän Charles Darwin. Ämnet var människans ursprung med anledning av Darwins banbrytande arbete på samma tema. Huxley hade svårt att acceptera att vi skulle ha utvecklats från djurarter och menade gång på gång att Darwins teori var felaktig. I dag vet vi att Darwin i stora drag hade rätt och Huxley har fått gå till historien som ett exempel på att ett fel inte alltid blir rätt.

Vetenskapshistoria 2